Jul – hur ser historien ut kring vår jul?
Julen är en av de mest efterlängtade högtiderna under året och som alla oftast har speciella minnen kring. Julen är en kristen företeelse och firas således endast i kristna länder runt om i hela världen. Kristendomen kom till Sverige och intilliggande länder på omkring 1000-talet e. Kr och det var också då som vi började fira jul till minne av Jesus födelse. Jesus födelse betecknas som en väldigt stor händelse för den kristna världen och detta blev ett sätt att hylla jungfru Marias nedkomst av Jesus.
Julen kännetecknas av festligheter, givmildhet, god mat, trevligt sällskap av vänner och familj men även av en tid då vi ska dra ner på tempot och försöka att hämta kraft inför det nya året. Att vila upp oss efter en arbetsam höst och gärna också reflektera över historien kring varför vi firar jul är för många en tydlig prioritering.
Julfirandet sett med ögon från de minsta
När man frågar mindre barn varför vi firar jul så är svaret nästan givet; för att tomten kommer med julklappar. För många av oss är idag julen och julafton starkt förknippat med ett berg av presenter och varje år rapporterar handeln att julhandeln ökar och att vi köper fler och dyrare julklappar.
Att handla julklappar finns det många åsikter om men de allra flesta och i synnerhet barnen, blir glada över att få presenter. Julafton förknippas starkt med väntan och längtan tills det att tomten bankar på dörren eller när klapparna under granen ska delas ut. Små ögon tindrar som stjärnor när paketen delas ut och i bästa fall finns sakerna på önskelistan gömda bakom presentpapper och snören. När alla paketen är uppackade är det oftast ett virrvarr av presenter överallt och det leks och fixas med det som man fått.
Även vuxna brukar få barnasinnet tillbaka på julaftonskväll och kan tillbringa timmar med att bygga med bilbanor, montera docksängar, trä pärlor och spela spel. Många barn får tidigt höra historien om Jesusbarnet och det händer att förskolor och skolor besöker den lokala kyrkan för att titta på krubban, Jesusbarnet, Josef, Maria, de tre vise männen och alla djuren som fanns i stallet vid Jesus födelse. Många barn fascineras av denna berättelse och återberättar den gärna med sina egna ord.
24 eller 25 december?
I Sverige och i övriga nordiska länder firar vi julafton den 24 december medan övriga kristna länder firar juldagen som infaller den 25 december. Varför är det så? Jo förklaringen till detta är att för många hundra år sedan så använde sig Norden av den mekaniska tidräkningen vilket innebar att dygnet räknades från solnedgång till solnedgång och alltså inte från midnatt till midnatt som vi är vana vid idag.
När Jesusbarnet föddes den 25 december hade alltså detta dygn redan påbörjats i Norden, aftonen den 24 december och avslutades under aftonen den 25 december, och det är därför som den 24 december är vår stora dag under julhelgen. Om vi i Norden hade haft en annan tidräkning av vårt dygn vid denna tidpunkt så hade vi förmodligen också samlat de stora festligheterna och alla julklapparna till den 25 december.
Julafton är en sammansättning av jul och afton och förr i tiden var det företrädesvis aftonen som var höjdpunkten men nuförtiden är hela julaftonen höjdpunkten, från att vi vaknar tills att vi går och lägger oss.
Julafton – tid för anekdoter och historiska historier
Julhelgen betyder oftast att vi hinner med att umgås lite mer än vad vi gör till vardags och att vi ibland tar oss tid att läsa om hur julen firades förr i världen. Tomten är oftast en central figur i vårt julfirande och tomten har utvecklats en del under årens lopp. Från början var tomten en liten gårdstomte som det gällde att vara snäll emot och sägner och bilder berättar att han oftast var klädd i grå rock och hade träskor och ibland även ett vitt skägg.
Det var av yttersta vikt att hålla sig vän med sin gårdstomte, eller nisse som han ibland även kallades för, eftersom man ansåg att han hade övernaturliga krafter som han faktiskt kunde straffa gårdsägarna med om de inte var snälla. Det bästa sättet att hålla sig vän med gårdstomten var ställa ut en tallrik gröt eller ett fat med mjölk, men gröt var det bästa. Med årens lopp har tomten fått en röd dräkt och har oftast ett stort vitt skägg och är gärna lite rund och trind om magen efter all julgröt som han ätit.
Tomten är starkt förknippad med julen och många barn är lite extra snälla under december för att tomten ska komma med exakt de presenter som de önskat sig. Tomten är avbildad på otaliga julkort, affischer, bonader, broderier, reklamutskick och gestaltas som en vänlig figur. Inom kultur-, och litteraturvärlden är författaren Viktor Rydberg känd med sin berömda saga ”Endast tomten är vaken” som även filmatiserats i en kortfilm och som brukar visas på tv omkring jul.
Konstnärinnan Jenny Nyström har gjort många tomteillustrationer som oftast är omgivna av detaljrik miljö och som finns i tryck på både julkort, planscher och som symboliserar den traditionella julen och julfirandet. Både Viktor Rydberg och Jenny Nyström verkade på 1800-talet men deras verk lever starkt kvar än idag, som en påminnelse om hur vi firade jul förr i världen. Det finns även många andra berättelser om hur julfirandet gick till innan den moderna tiden klev in i våra liv och just julhelgen kan ibland ägnas åt att förkovra sig lite i historiska berättelser kring vårt julfirande.
Hur skapar vi vår egen historia kring jul?
Alla har vi egna idéer om hur vi ska fira julen och vad som är en riktigt god jul för oss. Genom att hålla fast vid traditioner som man tycker om skapar man sig sin egen julhistoria som man även kan föra vidare till yngre generationer.
Många barn som upplevt härligt julfirande i sin barndom plockar med sig dessa traditioner när det blir dags för dem att själva bilda familj och skapa traditioner och minnesvärda högtider. Många väljer att klä julgranen några dagar före julafton och några har som tradition att låta huset fyllas med dofter av hyacinter. För många är jultraditioner förknippat med en färgsättning av rött, vitt, silver och grönt. Dessa färger och framförallt rött, är traditionella färger som vi gärna har på vårt julpynt och dekorationer som vi hänger upp när det börjar lacka kring kul.
För många är det helt otänkbart att pynta med faluröda dekorationer och gröna granar och då är det lägligt att handeln har anammat ett brett utbud av juldekorationer i regnbågens alla färger. Rosa glitter, lilaskimrande änglar, kulört julgransbelysning och glittriga kameler i krubban skapar julstämning i många hem och bjuder på ett nytt sätt att föra vidare traditioner om julens färger.
Jul är en tidig påminnelse i fönstret
När det blir första advent i almanackan blir det också ett ljusskimmer i många fönster. Julstjärnor och ljusstakar tänds och lyser upp det nordiska decembermörkret. Dessa varma ljussken är en påminnelse om att julen står för dörren och att det snart kommer några härliga dagar med festligheter, god mat, kanske självvald ensamhet, avkoppling, kravlöshet, efterlängtade släktsammankomster och glädje.
Advent betyder väntan och för barn är det verkligen en lång väntan innan det blir jul den 24 december. Väntan och längtan och undran över vad som finns i klapparna och hur det verkligen går till när mamma och pappa skickar julklapparna till tomten. Det är förstås också en stor gåta för barnen att när äntligen julafton infinner sig och tomten knackar på dörren; ja då är pappa och handlar kaffe eller morfar och mekar med bilen eller tant Saga är iväg och köper hundmat. Visst är det rent av märkligt att de missar tomten varje år och att de inte verkar vara det minsta bekymrade över det. Barn kan fundera i det oändliga på detta och för dem är detta en större gåta än till varför vi egentligen firar jul.
Historiker inte helt eniga
Det finns flera historiker som menar att det inte alls är säkert att Jesusbarnet föddes de 25 december utan istället föddes under vårkanten, närmare bestämt i mars månad. Tidräkningen kan eventuellt också slå på cirka 6 år eftersom det finns särskild fakta som pekar på att så faktiskt är fallet.
Denna fakta går inte längre att kontrollera och därför fortsätter vi att fira jul den 24 december och flertalet av våra kristna länder runt om i världen dukar upp till festligheter en dag senare än den nordiska befolkningen. Oavsett vilken dag som vi firar julafton på är det säkert allas största ambition att fira den med glädje, givmildhet, värme och kärlek. Ett gott julfirande hamnar bland de positiva minnena och för över två tusen år sedan fick säkert jungfru Maria ett fantastiskt gott minne när hon födde Jesusbarnet som kom att ge miljontals människor världen över ett starkt skäl att fira och vara glada.
Julens historia är lång, fylld av återberättande mellan generationer och en högtid vi gärna ser fram emot.
